Good stuff only

Hej, jag går på universitetet! 


Jag har ägnat delar av de senaste dagarna åt att spåra mat. En svensk hamburgare och utomeuropeisk kakao närmare bestämt. Läraren sa att han ville ha en skiss på livsmedlets väg och då ska han fanmä få det också, tänkte jag. Patrik tyckte att mina proportioner var skeva och ogenomtänkta eftersom kohuvuden inte är lika stora som lastbilshjul och lastbilar inte är stora som gruvbilar som man måste klättra på en stege för att komma upp till. Själv tyckte jag bara att det var kul att visa min kreativa ådra. 

Idag är det för övrigt näst sista gången jag ska till universitetet för den här terminen. Nästa gång är den 8 juni och vid det laget har jag skickat in min geografiuppsats och min planering för mikroundervisning och är redo att redovisa den sistnämnda. Gissa om jag längtar tills dess! Mindre än tre veckor. Helgen efter åker vi till Polen! 

//Sofia 

Fläskläpp och smygreklam

Idag vaknade jag med något jag igår trodde var en begynnande monsterfinne men som visade sig vara någon sorts allergisk reaktion eller så. Hur som helst gör det att jag har fått en fläskläpp nere till vänster och jag ser ut som om jag snusar. Fast med underläppen då. 
 
 

 
Istället bjuder jag på två bilder som jag tog på jobbet igår efter att ha packat upp lite nya prylar från Ernst. Förkläden, grytlappar och -vantar gör att jag bli sugen på att ta ut grillen. Efter att ha varit lite avtrubbad ett tag när det gäller pynt och så vidare kom jag ihåg hur kul det är att jobba i butik och fixa iordning hela tiden. Idag ska jag nog städa lite där om jag hinner. 
 
Jag har skickat in min examinationsuppgift nu på morgonen och imorgon ska den redovisas. Jag ska hålla en lektion för mina klasskamrater och låtsas att de går i fyran och jag vet inte vad jag ska säga än. Bra framförhållning där. 
 
//Sofia
 

Boktjuven

Fick lov att pallra mig iväg till Forsnäs imorse fast jag egentligen inte hade tid eftersom den ljuvliga boken med samma titel som det här inlägget var tvungen att bli utläst idag. Nu hann jag visserligen läsa ut den så det var tidspessimisten i mig som tvekade när samordnaren ringde mig imorse och frågade om jag inte kunde ta hand om lite matte och NO. 


Vilken bok! Önskar att jag kunde uttrycka mig som Markus Zusak kan. När döden berättar en historia måste du lyssna. Underbart om människoöden under andra världskriget. Undrar vad jag ska göra baserat på den för att bli godkänd på examinationen imorgon. 

//Sofia 

Liknande inlägg